♥

Idag , 16 januari så skulle egentligen min morfar ha fyllt 61 år !
Usch , tiden går så fruktansvärt fort och jag saknar honom så mycket , så mycket att det gör ont i hela kroppen och själen , det känns inte helt rätt utan honom !
Min morfar ! En liten kort och knubbig man , alltid glad och sprallig och musik och teknik klingade riktigt fint i hans öron.
En människa som man verkligen kunde ty sig till , lekerol ! det va något som han alltid åt , och tuggade tuggummi gjorde han så det bara small om det ! :)
Det finns verkligen inte många som är som han va , lite som mamma om jag får säga det själv , eller det va nog mest det nervösa som mamma har fått ;)
Jag kommer ihåg när man va liten när man kom hem till honom och kom in i den trånga hallen med en cykel i och när man kom ut i köket med dom hemska gröna skåpsluckorna , då kändes det så bra ! Hans stora säng va så mjuk och så rolig att hoppa i , och att kolla på alla hans skivor :O uuh , det va som att komma till paradiset , han hade flera hundra om inte nära inpå tusen cd-skivor , och det va verkligen blandat också ! Att sitta i soffan medans han stolt ska visa att det fanns spel på hans tv , eller när han skulle visa vilket häftigt sound det blev om man kollad med hans hemmabio-system . Och när man hade varit och handlat och handlade en burkläsk , så diskade han av den när man kom hem , för att han va så nervös för verkligen allting !  
- men va i den dan !
va något som han ofta sa , och jag saknar det !
att hans blåa cykel varit med om nästan allt är väl inte att överdriva om jag säger , för det har den verkligen .
Eller den gången då vi skulle åka hem därifrån när han cyklade som en galning bara för att hinna köpa silverpennor till mig innan vi skulle ge oss av.
USCH , jag saknar honom !
jag vet att han är med oss , att han ser och hör , att han hjälper eller tröstar . Det märks , och det är väldans uppskattat .
Dagen på begravningen , usch jag minns det som igår .
visserligen så va det en fin begravning men ändå så sorligt och hemsk .
När vi stog framme vi kistan och skulle säga några sista saker så viskade jag till honom i mitt huvud :
- jag älskar dig och lova att aldrig lämna mig helt.
och då tänker alla , hur kommer hon ihåg just det där , men sånt glömmer man inte !
och vill ni veta , han har aldrig lämnat mig helt , närvaron gör en lugn och trygg , även om det ibland blir lite läskigt.
Vi ska snart hälsa på hos vivi igen , och då kommer vi förbi hos dig !

det lilla ljuset är tänt ,
Grattis på födelsedagen morfis !
vi älskar dig ♥

-evelinalindh'