Rätt var det är så får jag kramp från foten och upp till höftbenet,

jag kan varken röra mig eller prata för det gör så galet ont.

Haha, och jag har kommit på att det är när bebisen trycker på.

Visst är det härligt att känna att det händer grejer i kroppen och

att det börjar närma sig mer och mer för varje dag som går men

man blir ju lite rädd när det helt plötsligt tar stopp och gör ont utav

bara helvete.

-

Imorgon har jag gått fulla 31 veckor och går alltså då in i vecka 32,

vilket känns helt skumt då det känns som igår jag fick reda på att

jag var gravid och att jag redan då var i vecka 22. Det är liksom 10

veckor sedan och tiden har gått så ruskigt fort :O

Klart man vill träffa sin lilla efterlängtade skrutt men ändå så känner

jag att jag kommer att sakna magen och all aktivitet där inuti, och

framförallt så kommer jag bli jättenojig och sådär. För så länge klutten

ligger i magen så vet jag ju att allt är lugnt och jag vet att han ligger där,

men sen när han kommit ut så är det ju inte så, han ligger ju då inte längre

i säkert förvar inuti mig :P haha.