- hon fastnade bland stenar.

Förlåt för att jag inte uppdaterade mer igår men det
var en massa annat som kom i vägen.

Dagen började med att jag och baby vaknade till lite
och jag var tvungen att springa till pappa och lämna
sminket. Sen när jag kom tillbaka spånade vi lite på
vad vi skulle käka till frukost och det slutade med att
det blev pannkakor, äggröra och scones, inte illa alls!
Precis efter att vi käkat upp så mötte vi pappa, Max,
Matthias och Selina utanför då vi skulle till grusgropen.
Hela vägen dit gick bra och det gick även bra att vara
där, lite tråkigt bara att vädret var så dött ):
Vi fick tjata lite på Max på hemvägen då han inte ville
gå upp för grusgropsbacken som vi gick och då är det
klart att Selina följde med honom.
Sedan drog Selina iväg till stenröset en bit bort där hon
sedan blev kvar. Vi ropade och ropade men vi varken
hörde eller såg henne så det slutade med att Matthias
drog och kollade och till min stora fasa skriker han att
hon sitter fast mellan stenarna!
Jag har aldrig någonsin i hela mitt liv sprungit så fort ner
för dess sandbackar och mitt hjärta har nog aldrig slagit
så fort, jag hade panik!
Väl framme hos Matthias så upptäckte jag att hon inte satt
fast, utan hon hade "bara" trillat ner mellan en massa stenar
(det var alltså som ett rum mellan några stenar) men det
var för högt för henne att hoppa upp själv.
Matthias klättrade ner till henne och bryter ihop, han skriker
att det är en massa blod och att hennes tassar är trasiga!
Pappa och Baby kommer rusandes och sedan så hjälps dom
åt att bära upp henne ur hålet.
Mitt hjärta slog fortfarande fort och jag fick hålla inne tårarna,
kan ju inte visa Selle att jag är vek.
Väl borta från stenröset så la sig Selle i mitt knä och jag kollade
hennes tassar, tack och lov hade hon bara rivit upp två trampdynor,
så det var ingen större fara, med andra ord så såg det värre ut
än vad det i själva verket var.
Vägen hem var kall, tyst, sorgsen och bara så jobbig.

Kommer med mer uppdatering senare,
nu orkar jag inte för jag ska fortsätta äta chips, ha lite småont i magen
och sedan ska jag försöka att flörta till mig lite lösgodis :D

Och bara så ni vet så är baby guld värd, inte bara för att han bar min tunga
hund över alla stenar, utan även för att han är han.
Kärlek på det.


Finaste!






:D


Sellepelle.


Mina fina!


Smasken!



Skrutt!


Kommentarer
Postat av: Saam

Gud alltså. :( Omg. Jag började nästan gråta. Fick hålla inne tårarna. Vet själv hur det skulle kännas om det var min bebis! :(. OMG!!!!!!!!!!!!

Tur att det inte var jätte allvarligt. och tur att allt gick bra. Hoppas skruttan mår bra nu. Pussa på djurisen från mig.

Inaa <3 Saam Jag älskar dig

2010-06-20 @ 12:30:07

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0