- dags att rensa.
(bilder från igår 29 + 5)
Såhär såg det ut igår när jag skulle ta på mig en av mina myströjor.
Jag fick lite av en chock då det inte alls var längesen jag kunde ha denna
tröja, det var till och med efter att jag fått reda på att jag var gravid.
När jag upptäckte denna roliga grej så kom jag på att det kanske var dags
att rensa garderoben igen (var ju inte längesen jag gjorde det) så det tog
jag mig till att göra och det blev ju sannerligen inte alls mycket kvar.
Såhär såg det ut när jag väl var färdig.
Visst det ser nog mer ut än det är så vi säger såhär.
Bild nr 1. Jag har två tröjor som hänger, en skortklänning, en mammatunika
och en vanlig tunika.
Bild nr 2. I denna hög finns det endast 3 mamma linnen, två mamma t-shirts
som sitter bra, resten är bara linnen som går att använda om man hela tiden
drar i dom.
Bild nr 3. En enda tjocktröja, en finstickad tröja, två gråa tröjor och dom två
andra är tröjor som annars är för stora.
Bild nr 4. Är alla mina nederdelar jag kan ha. Ett par svarta mammabyxor,
två par mammatights, ett par mammastrumpbyxor, långkalsonger och en
kjol. Har ju även ett par lila velourbyxor och ett par mjukisbyxor någonstans
men de tycks ha försvunnit.
Haha då kanske ni förstår varför jag är lite ensidig i hur jag klär mig ;)
Finns ju även några cardigans, men de är sånna jag inte kan knäppa utan som
bara kan användas för att slippa frysa om armarna.
Snacka om skillnad från hur min garderob (mina garderober) har sett ut förut.
Haha, har haft två överfulla sånna som på bilden ovan, har inte ens gått att öppna
utan att alla klädhögar på över metern höga (vardera) ramlat ut :P
Men jag älskar min lilla klutt i magen så tänker inte klaga :D
- oavsett så är jag lycklig.
29 + 4 ♥
Mammas lilla prins växer på så att det knakar!
Har jag förresten berättat att min BM tyckte sig se ganska tydligt att
det är en liten pojke? Hihi.
Jag som inte ville veta, jaa man kan ju inte hålla sig föralltid ;)
Sen så var jag bara tvungen att bevisa för vissa som envisades om
att det var en tjej fast jag kände på mig att det inte var så!
Precis när jag fick reda på att jag var gravid så trodde jag själv att
det var en tjej men det ändrades ganska snabbt och jag blev mer och
mer säker på att det var en pojke.
Jaja, struntsamma!
Man vet jag aldrig till 100% i alla fall, även om dom är säkra.
Oavsett så är jag överlycklig!
Och som min kära BM sa så är det ju inte så jättemycket plats kvar och
ändå är lillen liten, och jag kan ju säga att det verkligen känns!
Och att han ligger med huvudet nedåt en bit känns också, för jag har hela
tiden fötter och händer och allt uppåt! Speciellt så fötter under revbenen!
Haha men så härlig det är så ska inte få det att låta som om jag klagar.
Mitt lilla hjärta ♥
- liten börjar bli lite större.
v. 29
28 + 6.
Imorgon har jag gått fulla 29 veckor och går då alltså in i vecka 30!
Det är ju galet! Och det syns väl kanske inte massor på bilderna att lilla
magen växer så det knakar men jag kan säga så mycket som att det
verkligen känns! Dock kommer jag nog inte få sådär jättemycket större
mage nu då det inte riktigt finns hud eller plats för det haha!
Ursäkta lite dåliga och snea bilder men är lite svårt att få bra bilder när
man tar på sig själv, ska försöka att få mamma att hjälpa till lite så kanske
det blir lite bättre ;) haha.
- lösenord på bloggen?
ben åt alla möjliga håll och kanter!
Det är full rulle i magen hela tiden och klutten är ALDRIG
stilla! Det är galet härligt men känns lite wierd när hela magen
nästan töjs ut då det trycks från ena sidan till den andra och
sedan uppåt och nedåt!
Idag är det 80 dagar kvar till BF, och det känns ju bara helt sjukt
då det inte är så mycket egentligen! Jag menar, hur fort har inte dagarna
gått hittils? Dock kommer det ju att gå såå mycket långsammare ju
närmare man kommer men ändå! Känns så härligt :)
Jag sitter fortfarande i massa tankar om namn och jag har haft
Alina, Viggo och Theodor i huvudet sedan den dagen då jag fick reda på
att jag var gravid. Sedan finns det ju några andra söta namn men just
de tre är mina absoluta favoriter!
Men sen så känns det lite skumt att bestämma innan, för tänk när man
väl får upp den lilla på bröstet, då kanske det inte alls ser ut som en
Alina, Viggo eller Theodor.
Så det får fortfarande ligga lite vilandes, men som sagt det är ju alltid bra
att ha lite förslag :)
Och på tal om ingenting så var det någon som kommenterat mitt inlägg om
föräldraträffen, därför jag inte valt att publicera eller skriva ut kommentaren
var för att jag tyckte den var stötande, inte just mot mig men ändå.
Jag tänker ändå förklara att jag vet att jag har sagt att Jim finns där för mig
och barnet, MEN i och med att vi inte har samma syn på framtiden osv så kom
vi (eller jag) fram till att om han vill vara en del i det här så får han stå på egna
fötter och engagera sig om han nu tycker det är så viktigt. Alltså, att vill han vara
med så får han men jag tänker inte tvinga eller behöva påminna eller passa upp.
Han är en vuxen person som mycket väl kan tänka själv, därför dök han inte upp.
För att han inte kunde eller kände att det var viktigt nog, det är inget som stör mig
då det är jag som sagt att jag inte tänker tjata.
Nog pratat om det och PUNKT SLUT.
Jag har dessutom slutat svara på frågor då vissa inte kan hålla sig från att skriva
dumma saker, så ska ni absolut kommentera så gör det vänligt och gärna inte anonymt,
det är bara jobbigt och det om något är omoget!
Därför jag valde att använda ordet omoget är för att det var något av det jag fick höra,
att jag var omogen och inte tar detta seriöst.
Jag har inte tvingat någon att läsa min blogg okej?
Ska ni fortsätta och hålla på så kommer det sättas lösenord på och så kommer bara
dom jag känner och som tycker det här ska bli kul att få lösenordet!
Tack.
Nog tjatat om sådant,
jag vet mycket väl vad jag är kapabel till och inte.
lilla hjärtat ♥
- chockad.
v. 29
28 + 3
Dessa bilder är tagna idag,
känns som om det står rätt stilla nu, vilket är ganska skönt! haha.
Ska till min BM nästa måndag och göra ultraljud så det kommer ju att
bli myspys och kul att se hur lilla klutten har vuxit!
Och på tal om ingenting så blev jag lite överraskad och chockad när
jag kom hem förut. Vi får nämligen post två gånger om dagen och jag
kom hem när första omgången kommit.
När jag öppnade dörren så såg jag att vi bara fått ett enda stort kuvert.
Det stod mitt namn på och det var skickat från sörmlandsgrafiska!
Jag blev väldigt fundersam, jag menar jag har ju inget med dom att göra?
Öppnade lite ivrigt och upptäckte att det var en gravid/mammatidning!
Haha, jag blev glad då dom jag har är utlästa och lästa hundra gånger!
Tackar så mycket!
- första sammandragningarna.
Fredagen 26/11 - 2010
- Första sammandragningarna!
Jaa, idag har jag fått känna på de första sammandragningarna.
Eller jag har kanske haft det innan men idag kändes det verkligen
då jag lade märke till det. Det är bara småsmå sammandragningar,
såsom lite svag menssmärta men ändå, det är sammandragningar.
Dock klagar jag inte över att det är en liten smärta (A) men det
känns ju bra att man börjar känna av att det inte är alltför lång tid
kvar och att det går framåt där inne i magen!
Åh lilla hjärtat, jag älskar dig.
Mammas lilla skatt! ♥
- TVÅSIFFRIGT!
Då var vi nere på tvåsiffrigt nudå!
Kan ni tänka er! Att gå från tre till två
siffror är något väldigt stor måste jag få säga!
Hihi.
Det är nu "endast" 99 hela dagar kvar tills klutten
har sitt beräknade födelsedatum!
Kan ju säga att jag bara längtar mer och mer för
varje dag som går, och vet ni? Jag till och med längtar
till förlossningen, till att verkligen få känna att jag lever
och att det verkligen är sant att jag ska bli mamma!
Visst 99 dagar är ganska mycket och det kommer att
ta lite tid, men det känns ändå som att det inte alls är lång
tid kvar! Som om det liksom bara finns där runt hörnet och väntar
på att få överraska mig rejält!
Nej som sagt, snart är det ju jul och så fort julen är överstökad
så är det ju inte alls lång tid kvar, eller hur?
Men får väl tänka lite så också :D hihih.
- klutten börjar växa till sig.
Jag har aldrig kunnat sova på rygg,
jag har alltid varit den som sovit på mage eller sidan och
jag blev så ledsen då när jag inte längre kunde sova på
mage för att klutten tog sådan plats i magen att den växte
och det gick inte längre att sova så.
Jag blev alltså tvungen att sova på rygg eller sidan...
...nu när jag lärt mig att sova på rygg så har klutten börjat
trycka mot nerver och allt på något konstigt sätt så nu kan
jag inte heller sova på rygg då det gör alltför ont!
Haha, hur ska det här sluta? Får försöka sova på sidan men
det är inte lika bekvämt, men å andra sidan gör det ju inte
ont i alla fall.
Sen på tal om ingenting kan jag knappt sätta upp håret i en
toffs längre utan att det känns i armarna. Dom börjar domna
och det känns som om jag kört ett helt träningspass med endast
armövningar! haha, men vet ni? Jag gillar det! Även om jag kanske
klagar lite och har mig så gillar jag det ändå, det bevisar ju att
det är som det ska, och fatta hur tomt det kommer bli sen då när
det inte längre är något som är i vägen eller stör?
Nej jag njuter faktiskt för fulla muggar!
21 + 3 ♥ 23 + 6
Förstår ni hur fort det har gått?
Och det bara växer och växer,
blir lite tårögd och får gåshud bara jag tänker på det.
Min lilla klutt börjar växa till sig!
- dags att bli järnkvinna?
Här har ni mina piller!
Haha!
Nej men är ju lika bra att börja med det i alla fall nu när min BM tyckte
det behövdes. Har känt att jag har varit lite dåsig och seg idag, iof är
det ju första dagen så borde ju kanske i märka så mycket, det lär väl
komma när jag använt dom ett tag?
Någon av er läsare som tagit järntabletter och i så fall, har ni fått några
biverkningar? Och vad i så fall?
- tre veckor senare.
V.25 ♥
(24 + 0)
Idag har jag gått färdigt hela 24 veckor och går nu in i min 25e vecka!
Jösses vad fort tiden går!
Kan ni förstå att det var hela 3 veckor sedan jag fick reda på att klutten
låg i min mage! Det är ju sjukt hur galet fort det går!
Igårkväll så var jag en sväng på san marino där det hölls halloweenfest
för fulla muggar! Det var trevligt att träffa folk och speciellt mina underbara
vänner, känns som om jag inte träffat dom på hundra år!
Sedan så gick jag och klutten i alla fall hem och tokdäckade i sängen!
Vaknade dock någon timme senare av att klutten nog hade sitt egna lilla
halloweenparty där inne! Haha så efter ungefär en timmas vakentid så somnade
vi om igen!
Vaknade typ 10.15 imorse och drog då upp till pappa för att käka en stor frukost.
Sedan frukosten har tiden bara försvunnit iväg? Vet inte ens vad jag har gjort
(eller inte gjort) under alla dessa timmar!
Runt tre så drog jag, mamma och Noah ut en sväng. Gick runt lite på stan och
rörde oss sedan upp mot ÖB där jag hade hoppats på att få med mig lite fina
saker ifrån, men som alltid så gick vi där ifrån med godis :P hahah.
Så nu är vi äntligen hemma efter ca 4 timmar hemifrån!
Snacka om att mina fötter är döda och jag vet inte om jag berättat det men
det började ju med att jag fick ont i vänster hälsena när jag gick och sedan
igår när jag vaknade så hade jag kramp i hela vänstervaden!
Så nu har jag kramp att bråka med allt som oftast! haha
Nu är det endast 10 dagar kvar tills jag och min älskade tar våran
traditionella busstur ner till Gekås Ullared!
Detta år blir det dock nästan bara bebissaker och lite kläder och dyl till mig
som kommer att behöva en tid framöver.
Kommer även leta lite sängkläder och sådant.
Det är lite komiskt då jag var lite ledsen över att jag inte hade någon att köpa
bebiskläder till detta år när vi skulle åka, för det har alltid varit någon som skulle
ha barn eller fått barn annars när vi åkt och sen så fick jag reda på att jag har
klutten i magen! hihi :D
Lite smått mys!
Nej nu ska jag och klutten bege oss ut i köket och käka lite mat innan vi
trycker i oss chipspåsen som vi fick med oss hem (A) hihihi.
Busiga vi är!
PUSS
- boktips.
Denna boken läste jag säkert 100 gånger när mamma väntade Noah.
Och jag vill bara säga att det är nog en av dom bästa böcker jag någonsin
har läst!
Så vill bara rekomendera den om du ska t.ex föda eller deltaga på en förlossning!
Funderar även starkt på att införskaffa mig en sådan,
skulle vara fin i min bokhylla (som jag dock inte har, men ändå).
- igår.
v.24
23 + 1 (igår alltså)
Det är lite lustigt hur magen kan skilja sig åt så i storlek på bilder beroende
på vad man har på sig och i mitt fall när bilden är tagen på dagen.
Min lilla klutt ♥
På tal om "bebis" tröjorna så är jag öppen för förslag :D haha
har ingen lust att lägga ut 200 kr för en sådan och jag lyckas alltid att "ovinna"
med mina bud på tradera ;) haha.
PUSS
- avslappningsskiva i ett varmt bad.
Mammas lilla klutt ♥
v. 24 (23+0)
Jag ber om ursäkt för min snygga kombination på mina kläder vad gällande
färgval! Haha men bekvämt var det så det fick lov att bli såhär!
Idag är det lördag, vilket innebär att jag går in i ny vecka, nämligen vecka 24!
Lilla klutten har börjat att sparka och böka runt även när jag går och sitter
ner, det har aldrig skett förut! H*n har alltså bara sparkat och så när jag har
legat ner och tagit det lugnt! Det är med andra ord full rulle där inne!
Det har även börjat att röra sig så pass mycket att hela magen flyttar sig och
man ser det jättetydligt om man tittar.
Jag har börjat att få ont i svanken och ryggen när jag väl sätter mig ner på
kvällen och tar det lugnt, men är för att jag annars om dagarna springer runt
som sjutton! Får tänka på att sträcka på ryggen lite.
Sen så fick jag faktiskt massage igår och jösses, det satt verkligen på rätt plats!
Huh, allt släppte och jag höll på att somna! haha :D
Och på tal om igår så gick jag igenom alla bebiskläder som fanns på vinden och
sådär och jag fick ihop två hela kartonger med alla möjliga sorts bebiskläder,
varav en och en halv är neutralt så det passar både pojke och flicka!
Fatta, en och en halv kartong med allt från overaller till strumpor! Det kallar jag
för något riktigt bra :D haha.
Sedan så rensade jag även mina egna kläder och gick igenom vad jag egentligen
verkligen kan och inte kan ha och jag gick från två fulla garderober till EN hylla!
Det är ju sinnes! Haha, men älskar magen och allt som har med det att göra så
jag går gärna runt i samma kläder hela tiden ;) Dock har jag bara mina svarta
mjukisar, mina lila velourbyxor och mina gråa strumpbyxor! Haha får kanske införskaffa
ett par byxor till i alla fall när jag ska till ullared!
Nej nu ska jag och klutten få i oss något att äta för sedan ska vi hem, ta ett varmt bad
och samtidigt lyssna igenom "avslappningsskivan" som är lånad från MVC.
Har redan lyssnat 150 gånger + de gånger jag lyssnade på den när mamma väntade Noah,
men man kan aldrig få för mycket av det goda :)
Hihi.
Skriver mera imorgon och om jag inte svarar på sms så är det för att min prisplan har gått
ut.
PUSS
- första sparkarna uppåt.
Tisdagen 19/10 - 2010
- Första sparkarna under revbenen!
Idag har jag för första gången fått känna att
lilla klutt sparkar upp mot/under revbenen.
Dock är det bara småsparkar än så länge (tack och lov för det heh)
men så var det ju med sparkarna i resten av magen med
till en början men sedan så blev det ju starkare och
starkare så nu känns det ju verkligen när klutt sparkar
i resterande delar av magen.
Baby, du gör mina dagar vet du det?
Och det är så underbart att känna hur du verkligen tar i när
du sparkar och känna när du får hicka!
Hihi du är så underbar! ♥
- Förstår ni bättre?
Tänkte försöka att förklara lite för er hur hela den här händelsen
egentligen gick till och hur det kommer sig att jag hade gått så
länge och inte märkt någonting och varför jag helt plötsligt på tal
om ingenting gjorde ett graviditetstest.
Måndagen den 11/10 klockan 13.30 så hade jag en bokad tid på
ungdomsmottagningen för att prata med en av barnmorskorna där
då jag hade under en längre tid haft jätteont i äggstockar och mage
och allt sånt där och jag tyckte vi skulle prata lite om vad det kunde
bero på och eventuellt beställa en tid för undersökning.
Efter ett bra tag av pratande så tyckte barnmorskan att vi skulle köra
med uteslutningsmetoden och att vi då skulle börja med ett graviditets
test. Var väl lite skeptiskt till det hela då jag visste att jag inte var gravid,
för jag menar att jag hade ju inte märkt något? Och sånt vet väl alla att
man märker av.
Men ett test gjorde vi och efter ett tag så berättar hon för mig att jag är
gravid!
- Fan är du seriös eller? Är det jag frågar henne och hon svarade att hon
inte fick vara oseriös om något sådant.
Jag kollade på testet, och det var två streck.. Inte ett plus men två streck
och det var tydligen positivt då? Jag fattade inte riktigt och vi började att
försöka klura ut när det kan ha blivit såhär.
Och eftersom att jag har haft sånna problem och ingenting har funkat som
det ska innan så hade jag inte reagerat över huvudtaget.
Barnmorskan klämde lite på magen och kollade på det vi hade skrivit,
och hon trodde nog minsann att jag gått halva tiden!
Jag trodde väl inte riktigt på det hon sa, jag menar kunde det verkligen
vara så?
Efter besöket så ringde barnmorskan direkt upp till MVC (mödravårdcentralen)
och bokade en akuttid för ultraljud, för vi behövde ju veta hur gammal bebisen
var så att det inte var dags där som helst liksom.
Jag fick en tid dagen där på, och jag mest skrattade och tänkte att det inte
skulle visas något på skärmen i alla fall, för hon hade haft fel.
(dåligt ljus pga av kameran)
Väl hemma den kvällen så studerade jag magen länge länge,
det kunde väl inte stämma? Jag hade ju inte märkt något alls?
Visst jag hade gått upp i vikt och magen var större men det var ju för
att jag ätit mer för att verkligen försöka gå upp i vikt? Och då var det
ju inte så konstigt att brösten växt heller? Så blir det ju när man går
upp i vikt. Och äggstockarna var svullna därför magen putat lite, det
är väl inge konstigt allt sådant visste jag ju redan?
Sen så la jag händerna på magen och plötsligt så röck det till, jag kände
något i handflatan...
En spark? Nej men hur skulle det kunna sparka för det fanns ju inget där?
Det kan ju har varit en ryckning också eller gasbubblor, sånt har jag ju
haft förut så det är så det är.
Tänkte inte mer på det utan somnade lite oroligt.
Tisdagen den 12/10 klockan 11.30 så befann jag, mamma och Noah oss
på MVC, jag hade sagt till i receptionen att jag skulle göra ett ultraljud hos
Siw och dom skrev in att jag var där osv. Slog oss ner i väntrummet bara
en liten stund och jag kände hur jag började må illa, kanske hade jag haft
helt fel, det kanske var en bebis där inne? Men varför varför hade jag inte
märkt något? Började bli riktigt irriterad på mig själv när min barnmorska
Siw kom och ropade upp mig.
Jag, min mor och min bror steg tillsammans med min BM in i ultraljudsrummet
och hon tittade på min mage och förklarade att jag hade en jättefin mage!
Sedan så fick jag lägga mig på britsen.
Tröjan drogs upp och en pappershandduk plaserades vid byxlinningen för att
jag inte skulle få gelé på byxorna, och sedan så hade hon på gelén på min
mage och vet ni? Det kändes precis som jag trodde det skulle göra, för då
när mamma väntade Noah och dom hällde på gelén så stod jag där och föreställde
mig hur det skulle kännas och så rätt jag hade haha!
Hon slog på maskinen och jag tittade förväntansfullt på magen, dom hade nog rätt!
Hon börjar flytta prylen över magen och helt plötsligt såg jag en bebis på skärmen!
En stor bebis, och man såg allt så tydligt! Huh hur hade jag kunnat missa något
sånt här? Det är ju sjukt!
Hon förklarade att det var en stor bebis (alltså inte en lång och tjock utan att jag
hade gått väldigt länge för såhär stora är dom inte vid första ultraljudet man gör).
Vi tittade länge och konstaderade att allt såg ut som det skulle, sedan mätte hon bebisen,
tog bilderna (som tyvärr inte blev lika skarpa och lättförståeliga som det är när man
ser det på skärmen).
Jag fick torka av mig på magen och sedan så berättade hon att jag var i v.21 + 3 dagar.
Alltså börjat gå in i v. 22. Hon förklarade att jag blivit befruktat i maj och att bebis hade
beräknad födesel (BF) den 19 Februari 2011.
Det är ju helt sinnes! Varför i hela friden hade jag inte märkt något?
I alla fall så behövde jag ju skrivas in och då bokade vi tid Fredagen den 29/10 klockan
10.00.
Efter besöket på MVC så gick jag, mamma och Nois ner en sväng på stan,
bara för att titta lite. Och jag var fortfarande lite chockad och sur över att
jag inte fattat det innan! Dock tycker jag det är skönt att jag fått reda på det nu
när det är sista halvan kvar, annars hade jag nog blivit jätteorolig och så, så det
känns verkligen bra!
Efter besök på stan och en fika med Kenny så kände jag att jag behövde prata med
han som är pappa till bebisen, han måste ju få veta nu direkt innan alla andra får
reda på det..
Hur han skulle reagera visste jag inte riktigt, och det skulle inte spela någon roll då
jag skulle klara mig oavsett. Men om han skulle bli glas så visste både jag och mamma att
han i alla fall skulle göra sitt bästa för att försöka och det är ju viktigast.
Jag skickade ett sms om att jag behövde prata med honom, satt utanför hos honom och
väntade tills han kom hem och sedan så gick vi upp till honom.
Han satte sig i soffan och jag gjorde det enkla svårt, jag gav honom ultraljudsbilderna
helt enkelt och sa att jag antog att han visste var det var för något.
Mer chockad, överlycklig och så rörd människa har jag nog aldrig sett!
Det var en underbar känsla.
Vi pratade en bra stund och kom fram till mycket bra grejer, vi kör allt från scratch,
tar en dag i taget och finns för varandra i det hela, och om det sedan leder vidare vet
man ju inte alls.
Gick där ifrån med stort smile, allt skulle ju gå galant.
Jag har inte sedan den dagen oroat mig för något alls, tar allt som det kommer jag
det är klart det kommer att gå galant, har inte ens oroat mig för förlossning eller sådant.
Jag menar jag har redan varit med på en (dock är ingen densamma) men jag har ju lite
koll på vad som händer, olika moment osv och sen så vet jag att kvinnan är skapt för att
föda barn, dom som jobbar där kan sitt jobb.
Så varför oroa sig i onödan? Som sagt, tar en dag i taget och bara njuter av det lilla som
är kvar nu.
♥
(dessa bilder är tagna när jag kom hem efter MVC)
Så stor är den inte, men en liten finns det minsann där inne!
Inte så konstigt heller med tanke på att jag inte är så stor och kroppen
tar sig ju an vad den klarar av.
Nu såhär i efterhand är det lätt att vara klok!
Min graviditet har bestått av;
- illamående (men då trodde jag det berodde på migrän)
- Sparkar (ryckningar och gasbubblor tänkte jag, för det är så det känns, speciellt om man inte vet)
- Börjat äta mera och oftare.
- Blivit extremt trött och sovit allt oftare,.
- mage och höfter har växt massor (trodde ju det var för jag börjat äta så mycket)
- brösten växte i en jädrans fart och även vårtgårdarna förändrades (var ju för jag ätit massor)
- jag kunde inte dricka alkohol alls och knappt röka för då fick jag kramp i magen och mådde illa (kroppen sa ifrån)
- mensen kom inte (men det var ju för att den inte gjorde det i vanliga fall och jag hade fel på äggstockarna)
- byxor som inte har gått att knäppa eller dragit över rumpan och BHar som fått kastats för allt trillat ut!
(det var ju för jag gått upp i vikt inte så konstigt).
Jag har fått jättedålig hy och får massor med finnar och jag blir lätt torr.
Brösten har fått bristningar, men inte så konstigt när man vuxit 2 och en halv storlek på
jättekort tid.
Lite bristningar på rumpa och lår, men inte heller konstigt när det gått så fort.
Jag orkar inte gå upp i för många trappor utan att flåset tar över allt! haha.
Jag menar 8kg på bara ca 2-3 månader är rätt mycket.
Så, de enda byxor jag kan använda nu är mjukisar då alla mindra andra
t.om min tights och leggings sitter för tajt eller inte kommer upp över rumpan!
Haha, gillart ändå!
Och allt eftersom dagarna har gått så känner jag bara sparkarna mer och mer
och det är så tydligt nu! Hur kan jag ha missat det?
Det är helt galet underbart att sitta eller ligga och känna, det är verkligen min
lilla klutt som river runt där inne!
Jag är lycklig,
det är allt jag kan säga!
♥
Är det någon som har frågor så ställ dom gärna (anonym eller inte),
jag svarar så länge jag inte tycker det stötande eller elakt.
För någon annan kanske tänker på något som jag inte har tänkt på?
v. (22) 21 + 4
- nattinatti.
Dålig bild men vi skyller på blixten :P
Nu ser ni kanske på vilken sida lill*n ligger? haha :P
Nu säger vi nattinatti :*
♥
Och inte tog det några småkliv heller, utan här tog vi allt på en gång :P
Halva är ju klart,
bara andra halvan kvar :P
♥
Nu kommer ju denna staden ha något att snacka om i alla fall!
Haha :D
.
vad ska man säga.
Haha
